Föreläsning

Har åkt tillbaka till skolan idag, vilket betyder att jag har varit hemma hela söndagen! :) Så skönt! Kunde stanna hemma längre, bara för att vi började 10.40 idag och hade inga danslektioner. Idag är det  minnesdagen för förintelsen och det kom en gammal man och berättade om hur det var att leva under andra världskriget. Han var bara 11 år under kriget och det var intressant att höra hur han tyckte och kände och levde under den tiden. Som jude fick han och hans familj gömma sig och rymma och sådan. 

Jag blev taggad inför den här föreläsningen redan när lärarna berättade att någon skulle komma hit som överlevde och berätta för oss hur det var då, men idag när mannen började berätta och sa att han var från Budapest och hel ungersk och sånt så blev allting mycket mer personligt för min del också. Jag är ju också ungersk, jag är född i Budapest, jag har så mycket egentligen med den staden och landet att göra....Helt sjukt att det är just han som fick komma och berätta...allt han sa gick rakt in i hjärtat. Jag tyckte det var så intressant. 

Allting var som på en film, när han berättade att han som pojke gick ute på gatan och okända folk började peka på honom och skrika att det är en jude där, och sen kom soldaterna och började skjuta honom...det var verkligen som på filmer, jag typ började undra om pojken kommer överleva eller inte...men i samma sekund så "vaknar" jag till och fattar att han överlevde, han står ju framför mig och berättar det ju...Men det är så hemskt alltså...

Jaja...jag skulle kunna skriva massor om mina tankar kring det här, men tror det räcker så just nu :)

Hade iaf gärna velat lyssna mycket mer, veta mycket mer vad som hände då och hur det var och sånt. Lyssna på människor som var där på riktigt och kan berätta hur det var...