2015/01/11

New life is beggining OCH en hemsk dag

Kom tillbaka till München i onsdags. Åkte hemifrån vid halv 1 tiden på eftermiddagen och jag var hemma i lägenheten vid kl halv 12 på natten...En lååång resa alltså. 2 flygresor med byte i Amsterdam. :)
När jag åkte spårvagnen hem i stan, jag var så lycklig att jag äntligen var tillbaka hit! Jag älskar verkligen den här staden och allt den har o erbjuda! :)
På natten till torsdag vaknade jag flera gånger av att jag hade ont i tanden... men på torsdag eftermiddag åkte jag och Justyna till gymmet och skaffade gymkort! :D Har även gjort vårt första pass då :)
På fredag morgon gick jag till skolan och tog en balett klass, sen gick jag hem, gjorde lite mat och käkade, tog tablett för tandvärken kändes bara värre o värre...sen åkte jag till gymmet.
Var framme kl 6. Tog en zumba pass, vilket vara bara WOOOW (Det är ju på grund av zumban jag valde denna gymmet) och sen gick jag o Justyna på en kurs som heter "Brazil butt" -> killing ass :D
Den var på 30 min, sen körde vi lite styrka, också i 30 min och sen en till Zumba pass :D
Behöver jag ens säga att jag hade ont i hela kroppen dagen efter? :D
MEN...tanden tog då över smärtan...Vaknade vid 4-5 på natten av att jag hade så fruktansvärt ont...bestämde mig då att jag ska till tandläkaren. Jag behövde ta 2 tabletter innan värken släppte lite...
Gick till tandläkaren vid 12, kom in direkt också...och usch....Fick 3 bedövningssprutor och sen klippte och borra dem bort min tandkött runt visdomstanden...Jag trodde jag skulle dö...jag skakade såååå!!! När jag kom ut, tur att Justyna var med mig, börja jag lipa...jag var så rädd :(
Åkte hem efteråt och alltså fyyyyy....Den där dagen var HEMSKT!!! Aldrig upplevt en sån tandvärk förr och önskar att ingen hade vetat det hur det känns...Det var fruktansvärt!! När bedövningen släppte...alltså jag bara grät o grät :( :( :( HEMSKT!! :(
Äta kan jag fortfarande inte...måste typ mosa maten och det tar en halv timme att käka upp en banan...
Vet inte hur det kommer gå alltså...Känns som att det aldrig kommer ta slut...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar